Artikel

DE TIDIGA ÅREN

Följande text är en förkortad versionfrån föreningens 40 års historik                             

Friska viljors historik vid 40 årsjubileet den 21.4.1985.

Det första förberedande mötet för stiftandet av ungdomsförening i kyrkobyn och närliggande byar. Det var den 19.4.1945 i Fredriksbergs skola. Närvarande var ett 60 tal intresserade. Val av interimsstyrelse förrättades. Styrelse funktionärer valdes. Till ordförande valdes Allan Stenvall, viceordförande Saga Lundström, sekreterare, Mary Sontag, kassör Ruben Salovius, ledamoten Anny Bertula och Nestor Sjöberg. -

På det första mötet höll Saga Lundström ett referat om föreningar och de mål de bör sträva till, om bland annat nämndes om god ordning och en god föreningsmedlem.

Till föreningens namn fanns många förslag, Mellersta Sjundeå ungdomsförening. Fyrväpplingen, Friska Viljor, Kamraterna. Men namnförslaget Friska Viljor segrade vid röstningen.

Föreningen hörde sig för, om en inregistrering i Södra Sjundeå ungdomsföreningens namn. Förening som blev på det så kallade Porkala-området vid evakueringen 1944.

 Men ett meddelande genom ordförandes Stenvall blev att Friska Viljor får tillåtelse att hålla sin första fest i Södra Sjundeå ungdomsföreningens namn. Festen blev i Gårdskulla samlingslokal. Men på hösten beslöt föreningen inregistreras och ansluta den till N.S.U.

Månadsmöten beslöt man hålla varje månad. Medlemmarna delades upp i byagrupper. För det första året fanns inskrivna ca.100 medlemmar. Byagrupperna var fem till antal. Bollstad-Fall, Svartbäck, Kyrkobok-Barråsa, Backa och Backa-Nyby. Varje grupp stod för traktering och program och varje grupp, sin ordförande och viceordförande. De första åren var Marthabo, där man träffades, senare i Fredriksbergs-skola och Karskog-skola. Det sattes mycket arbete ner på programmen till möten de första åren förutom sång, teater, sketcher, bygdemål, deklamation och frågesport. Som avslutning på möten var det dans.

Föreningen var många gånger inbjuden till privata hem. Julfester firades i Hummerkila och på Klevbacka i Klevnäs. Till Passila var föreningen på möte och dans i salen. – För att få in pengar, så anordnades fester. Karneval, fastlagsdanser, soaré, som det hette på den tiden. De var arrangerade till Lappers, Övitsborg och på Gårdskulla och om sommaren på Svartbäck danslave.

Under åren 1945 och 1946 bildades ett folkdanslag en läsecirkel, ett teaterstycke skulle in övas. År 1947 kom ordförandeklubban till, den skulle Torvald Enberg anskaffa, stämpeln beställdes av Gunvor Blomqvist och Rolf Backman textade texten.

En egen tomt var redan då aktuell, en tanke framlades, att socknens föreningar och kommunen gemensamt, skulle bygga en bygdegård. Den 17 april 1947 befullmäktigade kassören Ruben Salovius att närvara vid jordinlösningsnämndens möte i Tjusterby, där föreningens tomtfråga diskuterades. Friska viljor anhöll om tomt från Tjusterby gård, för uppförande av en ungdomsgård. Men svaret blev att föreningar, får ej jord genom kolonisationen, men Solberg på Tjusterby lovade frivilligt sälja tomt åt Friska Viljor.

Men år 1948 var tomtfrågan upp igen. Aaltos tomt i Vesterby, priset var ganska högt. Men Svartström säljer på Lunto-malmen till ett billigare pris. Det blev Svartström och tomtens namn blev Malmkila. Köpet undertecknades den 8 augusti 1949.

Stock insamlingslistor utskrevs sågades och staplades på tomten sedan del i sågen i Svartbäck. Byggnadsritningar anskaffades för ett planerat lokalbygge på nämnda tomt. Medlemsantalet hade betydligt minskat på grund av bortflyttning, sen äktenskap. Men trots det, ekonomin skulle alltid förstärkas, också nu började man anordna danskvällar, sen lotterifester. Huvudvinsten gjordes av föreningsmedlemmar. Det klipptes material på talko för vävning av en stormatta, sen ett trädgårdsmöblemang, som gjordes i Träskkulla snickeri.

Musiken på festerna den tiden var Garbergs orkester sen Björn-Bojs, de var Björnträsk pojkar.

År 1950 och 1951 hade föreningen korvförsäljning under travtävlingen på Tjusträsk. År 1954 gick man in för en helaftonpjäs ”Jorden sjunger”. Den uppfördes på hemmaplan, sen utsocknes 5 gånger.

År 1969 på årsmötet beslöts enhälligt inköpa Karskog folkskola tillsammans med, Karskog idrottsklubb, Karskog frivilliga brandkår och Karskog syförening. Edvardsberg inköptes den 18.8.1970.

Fastigheten övervakas av en direktion, där varje förening har två representanter. 1971 på årsmötet, som tack för den storartade penninggåva vid köpet, utsågs ministerrådet Åke och Ebba Gartz till hedersmedlemmar inom föreningarna.

Och med en blick framåt, gemensamt påbörjade föreningarna en reparation av skolhuset. Skolsalarna förenades, vedspisarna togs ned, värmeledningar installerades och i tamburen toaletter. Köket fick också små förändringar. Huset utvändigt målades, det var nog många talkodagar som utfördes.

Verksamheten har kommit i gång på många områden, bör nämnas bland andra en sånggrupp. Femklövern, fyra flickor och Peter Nygård som ledare. Gruppen har uppträtt i många olika sammanhang också utanför kommunen. Nu går Friska Viljor r.f. in i dataåldern. Vad allt det för med sig får framtiden utvisa och som avslutning

Sjundeå, den 21.4.1985     Göta Fagerström.